onsdag 29 juli 2009

Dag 7 -Today is a bad day

Tycker jag klättrar på väggarna idag. Vill att tiden ska gå fortare, vill börja på nu...orkar inte vänta.. Jaja, tiden har sin gång å man ska inte stressa. Men jag tycker vi har väntat tillräckligt länge nu, speciellt på grund av förra gången.

E på uruselt humör idag, mensen vill inte uppenbara sig, den har endast skickat in(ut) en föranmälan... :oP
Pessimistiska jag funderar idag vad som kan gå fel denhär gången då??!!! Hmmm... jag kan bli överstimulerad, vi kan få dåligt med ägg, inga av embryon påbörjar sin fördelning, de är av dålig kvalitet, deras apparatur går sönder?!?!, å om vi skulle komma så långt som att få tillbaka ett embryo, så kan det hända att det inte fastna heller. Samt att de som vi eventuellt skulle få i frysen överlever inte en upptining.
Jag lever på hoppet men jag kan lova er detta att om något händer utöver det vanliga (som att embyot ej fastnar) så garanterar jag er att mitt hopp dalar. Om något går emot oss nu, som hindrar oss att försöka en gång till så börjar jag starkt tro att det kanske inte är meningen för oss. Det som hände förra gången, det är FÖRJÄVLIGT, men visst det finns en lite j-vla procentuell chans att det kan hända. MEN om något annat inträffar som har dylik procentuell storlek, så dalar mitt hopp, min tro på att vi kommer att bli föräldrar. För ingen kan ha sån otur att det ska hända igen.

Idag e inte min dag, idag e en jobbig dag. Känner mig nere å texten jag plitar ner e inte "jag". Men alla har vi bra å dåliga dagar, å idag e min dåliga dag. Skulle helst krypa ner i soffan med en filt upp till öronen å bara sitta å tycka synd om mig själv. Varför inte vi? Varför kan en nära vän till mig sitta å tänka att h*n såå gärna skulle vilja ha en pojke, inte en flicka till?!! När man själv sitter å längtar efter att bara få ett barn, oavsett kön. Längtar efter att få ett friskt barn. Att få känna doften, värmen av en baby.


Vår tid kommer, det lever jag på, hoppas på. Men idag...idag e bara en dålig dag! :(

2 kommentarer:

  1. Jag vet hur det är de där dagarna av total misstro. Men tappa inte hoppet. Så mycket kan gå fel, javisst det vet även jag av erfarenhet nu. Men så mycket kan även gå rätt. Tänk positiva tankar, försök visualisera dig själv med en gravidmage.Tänk framåt det ordnar sig. Jag tror att allt kommer gå vägen den här gången. Jag har också en väninna som innan jag väl lyckades bli gravid, satt och beklagade sig över att hon bara hade två barn när hennes familj skulle bestå av tre. Jag menar hur fan tänker de människorna. Så egoistiskt och frågan är väl om de verkligen är ens "sanna" vänner. Omringa dig med de äkta de som vill er väl och inte bara tänker på sitt eget. Du/ni behöver positiva människor runt omkring er som kan peppa er i svåra stunder som den här.
    Du ska se att allt ordnar sig.
    Kram

    SvaraRadera
  2. Tack så mycket för dina vänliga ord. Bra dagar så e hoppet uppe, men de dåliga dagarna som kommer ibland så är man nog nere på botten. Men det hör väl till. :)

    Nu ska jag ladda för positiva tankar å stoor mage ;) Bara jag får börja på med stimuleringen så tror jag det känns bättre.
    Tack för ditt stöd!
    Kram

    SvaraRadera