Vecka 21+0 & Rådgivningsbesök

Igår var jag till rådgivningen. Det var skönt att prata med U som nog tyckte min värk lät mest som växtvärk både av muskler och ligament. Hon sa jag ska vila om jag känner av att värken blir kraftigare men annars får jag göra sånt som jag mår bra av. Kroppen säger nog till om något är på tok.

Annars är allt okej. Hb är fortsättningsvis på 115. Äter ju multi-tabs regelbundet å om jag vill får jag börja ta järntabletter. Men jag tycker så länge som jag inte lider av att Hb är för lågt så klarar jag mig utan. Vill inte sätta magen i uppror av järntillskott.

Blodtrycket var ok. Vikten hade ökat *harkel* med 3,5 kg men jag skyller på julen. U tyckte ändå att det var helt okej med tanke på att jag i början ökade ganska lite i vikt. Men jag tror nog jag ska se efter lite vad som åker in i brödluckan. Mat behövs ju men man kan ju dra ner lite på allt gott. Julgodiset har varit mera popp än andra år. ;)

Hjärtljuden var sköna att höra på. Mäktigt när man märker hur de har ändrat i styrka. Tidigare var det bara dova dunk dunk, nu låter dom mera som bank bank. Starka ljud fick vi upp å de varierade i hastighet oxå så allt var okej.

Hon frågade om jag kan sova på nätterna å om jag fortfarande kan sova på rygg. Å det kan jag. Får bara vänta å se när det ändrar.

Föräldraförberedelsekursen börjar i nästa år ngn gång. Hon sa det är tre kvällar plus ett besök till BB. Ser framemot kursen. Får möta andra bebis-väntare å få lite info om hur det fungerar på BB och vilka möjligheter som finns här i vår stad. Fast jag jobbar i samma hus som BB så är det ju inte allt för ofta som man har ärende dit.

Fundusmåttet mätte vi för första gången och jag var mitt på kurvan! :)

Nästa besök blir den 26:e Januari. Då får J komma med å bekanta sig lite med rådgivningen oxå, åså får han ju lyssna på hjärtljuden.

Igår fick jag mot min vilja gå å köpa gravid-trosor. Gillar verkligen inte modellen med hög midja. Men jag tycker vanliga hipsters trycker på magen, känns obehagligt. Så bekvämligheten får gå före skönhet ;) Här blir det trosor som man får upp till BH nivå, hahahaha... J tyckte jag kunde köpa strumpebandshållare å knäppa fast trosorna i BH:n, hihi... Ingen dum idé ;)

Bebben har varit morgonpigg imorrn. Började sparka redan halv 7. Mysigt mysigt...

Jag myser...

... av sparkarna som började redan klockan 8 imorn. Det är en underbar känsla.
Blir helt varm inombords å alla orostankar suddas ut. Dagen har börjat bra. :)
Har tid till rådgivningen klockan 15 idag så då får jag lyssna på det underbara ljudet av hjärtslag!

Värk i magen

Imorn vaknade jag med ont ner i magen. Tog en morgonpromenad i snöyran och kände att det med några minuter emellan tog sjukt i vänstra sidan av magen. Man blir lätt orolig. Har ju nog känt av stickningar, värk å dyl i magen under graviditeten, men inte nåt som sitter i sig hela dan. 
Kom hem å skottade lite snö försiktigt men lämnade över hälften åt maken. Det e inte värt att riskera något. Gick in å lag mej å sov ett par timmar till. Kändes skönt att vakna när magen var bättre. Men nu igen har jag en molande värk i magen å ibland blir den helt hård för några sekunder. Säkert sammandragningar bara men när man som gröngöling kämpat för att komma såhär långt så blir man ordentligt orolig när allt inte känns okej. Bebben sparkar på, så h*n mår ju bra iaf. Kanske det ger med sig mot kvällen... Värken e väldigt svag men existerande, så jag vill inte ringa till förlossningen å kolla för eventuellt lite "växtvärk". Det är bara att följa med.
Nu för stunden känns det lite bättre. 

En vän till mig förlorade sitt barn i vecka 25, tror jag det var. Å en annan bekants baby dog i magen samma dag som hon skulle födas. Så man blir lätt lite hyper. Oron stiger ibland onödigt fort. Men man vet ju inte hur det ska kännas, när man aldrig varit gravid förr... bläää för oro!!

Ultraljud och sparkar (v 19+6)

I torsdags kom dagen för vårt ultraljud. Jag var ordentligt nervös före ska jag säga. Orolig för att allt inte är som det ska. Men det var det. Gynekologen var urgullig. Förklarade allt, han gick igenom hela bebisen från mun å näsa till hjärtkamrar och aorta och urinblåsan. Kändes tryggt att få se att allt såg okej ut.
Har tidigare sagt att jag INTE vill veta om vi väntar en pojke eller flicka. J vill gärna veta. Före vårt ultraljud blev jag osäker, visst skulle det vara roligt att veta. Lättare att förbereda med färger. Å plus att vi hela tiden talar om "han", kanske det kunde vara nyttigt att förbereda oss för en ev. flicka. Hade beslutsångest före men när vi väl såg vår älskade bebis med ultraljud så kände jag att jag verkligen ville veta. Men tji fick vi. Bebben var så smart så h*n låg med rumpan så lågt ner mot livmodershalsen så det var omöjligt att se vad som gömde sig där. Så nu får vi snällt vänta å se. :) Spännande det oxå, men blev lite snuvad på konfekten när jag en gång bestämt mig. Men å andra sidan känns det skönt, för det var inte vårt beslut. Bebben vill hålla sin identitet dold än så länge iaf. hehe... Vackert så, mamma och pappa får snällt vänta å se!

Har så länge längtat efter att få känna sparkarna. Därför hann jag bli orolig inför ultraljuden när man inte hade känt nå sparkar, men kvällen före i onsdags alltså så låg jag hemma på soffan å kände plötsligt en liten rörelse i magen. Vågade inte tro det var en spark och vågade inte säga åt J innan jag kände fler. Först efter 5 rörelsen kunde jag tro att det var sant å berättade åt J att -nu sparkar vi där inne! Jag blev helt lugn å varm inombords, det var en obeskrivlig känsla att få känna ens baby sparka. Kändes väldigt svagt, mer som små smekningar. Varje gång man känner en rörelse så stannar man upp å bara väntar på följande, å det kan dröja. Men nu på bara några dagar märker jag att sparkarna har blivit starkare. Idag åkte vi bergådalbana där inne. Det känns så häftigt så man har allt svårt att vara tyst när det rör sig där inne. Man spricker av lycka varje gång. Går inte att vara på dåligt humör efter att man känt en spark. Det e otroligt! =)

Jag lever i en lyckobubbla som bäst, det är helt ofattbart att vi äntligen har vår bebbe i magen. Tänk att vi lyckades, att allt har gått så bra. Vi får hoppas å tro att resten oxå går bra. Imorgon är jag i vecka 20+0, halva tiden gått nu...

Vecka 18+1

Då var det en ny graviditetsvecka. Tiden bara susar iväg, vilket jag säkert skrivit många gånger förr. Men jag har ju snart gått halva tiden. :)

Lillbebben har inte viljat ge sig tillkänna än med nå sparkar. Inte ens nå fjäderlätta rörelser men jag antar att jag snällt får vänta. Magen växer iallafall för var dag känns det som. Det e en så mysig känsla, helt otroligt.

Jag mår bara fint annars, e trött men mår bra. Har inget illamående endast envis huvudvärk nästan varje dag. Men det e bara att bita ihop. Vill ju inte leva på paracetamol heller, så tillvida att värken inte bryter ut i migrän.

Jag e gräsänka denna vecka. När man är van att vara två så känns det fruktansvärt konstigt när huset e tomt när man kommer hem. Tack och lov har man hund så helt ensam e man ju inte. Men man får perspektiv på livet kan jag lova. Har annars inte svårt att vara ensam, tycker det rent av är nyttigt ibland att få vara "med sig själv" å hitta sig själv lite. Men det ska nog vara skönt när han kommer hem sen, så att livet återgår till det normala. Om int nå annat så är det skittråkigt att laga mat åt sig själv. Tror jag lever på rester och färdiglagat denna vecka eller nå snabblagat som pasta t.ex. :)

Litelite julstämning har infunnit sig. Har hängt upp lite julgardiner å pyntat lite. Tycker kvällarna går så fort, hinner inte med allt jag vill. Plus att jag blir fort ganska trött på kvällen. Energin orkar inte heeela dan!

Hittade sååå sött mönster på en stickad overall. Mailade den åt min mamma å sa att hon får börja sticka nu så den e klar till nästa jul.

Den e ju bara för ljuvlig! 8)