Min högsta önskan är att få hålla vårt gemensamma barn i min famn å få se glädjen i min mans ögon. Behöver jag säga mer... Det är min kamp och denna sida är min stund att lätta mitt hjärta för de prövningar som möter oss. Vår älskade efterlängtade dotter har äntligen kommit till världen. Mina dagar består av blöjbyte, amning å ett hjärta som slår för vår dotter.
lördag 13 juni 2009
Följande brev
Igår fick vi ett till brev på posten från kliniken. Satt länge å tittade på det innan jag vågade öppna det. Egentligen tycker jag att det inte spelar någon roll angående kompenseringen, det viktigaste har ju ändå gått förlorat, tiden och våra små.... Men pengar är alltid välkomna, dessa behandlingar är ju verkligen kostsamma på alla plan.
Hur som helst så öppnade jag kuvertet. Där fanns en kopia av deras beslut av kompensering av patientens vårdutgifter. BESLUT: Patienten (jag alltså) kompenseras enligt de utgifter som har blivit redovisade, totalt 13.000 kronor!!!! Trodde jag skulle hoppa högt av glädje. Visst, det viktigaste vid förlorat är tid, men den summan tar man gärna emot. Plus att de visar att de verkligen vill kompensera deras miss. Min blivande man å jag tittade på varandra å nickade. Jepp, nu är de förlåtna. :D hihi...
Känns bra, vi fick tillbaka alla pengar vi lagt ut plus lite till. Nu har vi ett nytt försök med en ny stimulering om ca 5 veckor inbokat. Å självrisken kommer ju att täcka de nya medicinutgifterna, vilket gör att det känns ännu bättre. :)
Nu är det bara att njuta av semestern fast det är lite mulet, samt pyssla till bröllopet. Å sen veckan efter börjar vi på på nytt, med ny energi å förväntan.
Over and out
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar